En hund som får komma ut i skog och mark och använda sin fantastiska nos kommer bli lugnare och mer tillfreds i vardagen. Det är en rolig aktivitet för både dig och din hund.
Spårläggning
Innan du tar steget ut i skogen så behöver du se till att du får lov att lägga spår just där. Du behöver kontakta jakträttshavaren och fråga om tillstånd. Lantmäteriet har uppgifter om vem som äger en viss mark, du kan genom markägaren få reda på vem som har jakträtten om inte det är densamma som markägaren.
Hur ofta kan jag lägga spår?
Tänk dig att du åker till Liseberg en gång i veckan. Var gång du är där så åker du Kaffekopparna följt av Lisebergsbanan och sedan äter du spunnet socker. Till en början är detta riktigt roligt, du ser fram emot att åka dit och åka just de attraktionerna och sockervadden är riktigt smaskig. Men efter ett par veckor så börjar nyhetens behag klinga av något. Du börjar kika lite på FlumeRide när du sitter där i din vagn på Lisebergsbanan. Du funderar lite på hur våfflorna. Precis så här fungerar hundarna. Till en början så tycker du att din hund spårar riktigt bra, men efterhand så tycker du att den börjar slarva och rusa runt i spåret. Detta är absolut inget ovanligt, det är bara en effekt av att du tränat på samma nivå, för ofta och för länge. Nyckeln är variation. Ju mer du varierar övningar desto oftare kan du träna rent generellt.
Hur lägger jag spår?
För att spårläggningen ska bli så bra och enkel som möjligt kommer du här få lite grundläggande tips om hur du kan börja. Jag brukar lägga upp min träning genom att lägga ett kortare motivationsspår och ett lite längre spår på 100 meter ungefär, med någon vinkel. Jag tränar sällan mina hundar på längre spår, utan fokuserar på spår där jag bibehåller hundens motivation. En motiverad hund blir uthållig.
Viltdelen och blodet
I din ena hand håller du i snöret med viltdelen, förslagsvis en klöv från rådjur. I din andra hand håller du en flaska med blod. Det ska vara ett litet hål i korken. Du behöver inte ha snöre och blod i samma hand, utan gör det enkelt för dig. Bloda lite extra i starten, du ska kunna se blodfläcken efter någon timme för att kunna påvisa hunden rätt. När du sedan ska börja röra dig framåt så kan du tänka att var gång du sätter ner benet på samma sida som du har flaskan, så vinklar du handen och droppar lite blod. När du rör dig fram på detta sätt, viltdelen åker bara med, blodflaskan vinklas vartannat steg, kan du lättare ha koll på omgivningen för att veta vart du går. I spårslutet kan du också droppa lite extra blod där du lägger viltdelen.
Snitslar
Startsnitseln bör du sätta precis där starten är. Det är lätt att glömma exakt vart du började, även om du bara väntar en timme innan du går spåret med hunden. Det är viktigt att kunna påvisa hunden exakt i starten i början, för att det är nu du sätter ord på det den ska göra. När du placerar snitslar i vinklar måste den hänga högt och gärna vara lindad runt en gren eller sitta nära barken på träd. Hundar är väldigt uppmärksamma och ser den en snitsel som fladdrar i vinden kan du räkna med att den tar sig dit för att kontrollera, men då utan att använda nosen. I stället för att använda snitslar kan du använda dig av kännetecken i naturen, då slipper du plocka ner snitslar i efterhand och du riskerar inte att du styr hunden omedvetet på samma vis.
Motivationsspår utan störning
Motivationsspår passar alla hundar oavsett kunskapsnivå och är enkla att lägga. Hunden får förklarat vad det innebär att följa det spår som du presenterar den för. Variera spåret med olika underlag och i olika väderlekar. Försvåra genom att lägga spåret där det rör sig mycket vilt.
Lägg spåret så här
Här ska du ha en markerad och tydlig start, sätt därför snitseln så du kan påvisa hunden rätt när det är dags att spåra. Spåret läggs rakt. Du kan lägga två till tre korta spår vid samma tillfälle. Placera en viltdel i varje spårslut. Låt gärna spåret ligga i minst två timmar, även för en nybörjare.
Gå spåret så här
Håll hunden i selen när du pekar i spårstarten. När du känner att hunden har fokus i säger du lugnt och bra, spår. Släpp selen och ställ dig upp, stå kvar tills hunden tagit sig fyra, fem meter fram. Lägg fokus på att läsa hund här, hur ser din hund ut när den är i spåret? Hur ser den ut när den går av? Tänk på att spårkärnan kan vara mycket bred beroende på hur kort tid spåret legat samt vad det är för väderlek. Fokusera mer på hundens rörelsemönster än att den har nosen i backen.
Du går hela tiden i spårkärnan fram till slutet, där det viktiga med övningen kommer in. När hunden är framme ska du belöna hunden ordentligt. Sätt dig ner och klappa om, lek och ta fram din smarriga belöning. Här behöver du belöna med något som hunden kanske aldrig får annars. En perfekt belöning gör att hunden ser ett värde i att välja spåret i stället för störningar. Hunden behöver känna att den verkligen åstadkommit något riktigt bra, oavsett hur enkelt spåret var.
Lycka till i spåret!
Helena Lyckoskog